welcome

greetings and welcome to my blog. i have studied kernewek kemmyn with KDL and passed the third grade exam gans bri (with distinction). this story is being written to keep me in practice, with my vocabulary continually expanding and my familiarity with cornish idiom increasing all the time. i hope it gives pleasure to those who can read it - and spot all my mistakes! - and also to those who can't, but are just glad to know that the old mammyeth (mother-tongue) is still alive, and indeed, stretching her glimmering limbs and blinking her golden dragon eyes as she awakens for the start of the new millennium.

Monday, March 24, 2008

lymna an mor

ken vo yeyn lowr an gewer, yth esa hwath niver a havysi war an treth pan wre aga mamm, rowena hy hanow, a’y sav orth amal an mor ow mires orth an gorwel. gensi, yn-dann hy bregh, yth esa kystenn a dhaffar rag lymna, neb hi re brenas myttinweyth rag diserri desedhans a wre gwethhe a-gynso.

y fien dybyans gokki orth hy hyga a wre nebden ow mires orti ha hi ow kerdhes dhe’n treth, nebden a ylli derivas orth an soedhogoleth seweni yn kever hy fara koynt a-ban goll hy gour.

martesan nyns o an dybyans na mar gokki. yth esa nebes mammow yn hy stret a wre ow mires skav war euryow orth fleghes pub teylu oll y’n stret – a-barth dyw, y fia hi hy honan y’ga mysk nans o berr dermyn – a wre lemmyn ow mires treweythyow orth hy teylu hy, dell grysi.

bysi o dhedhi gul neppyth rag heveli dhe welhe ha’y hynvann naturel owth omdhiserri. ervira re wrussa dhe lymna.

pub myttin ha hi ow mos dhe’n treth hi a wre kerdhes a-dherag lies gwerthji rag havysi, y’ga mysk re neb a wrens ow kwertha lymnow a’n morrep, po a’n dre hy honan, lymnys gans lymnoryon teythyek.

y karen hi prest art a-ban hi dhe vos mowes, ha wodhvos hi honan dhe vos roasek. yn fenowgh yn termyn moy lowen eus passyes, hi re prederas hi dhe vynnes mos ha bos lymner ha’n fleghes tevys. yth esa pygans rych rag lymner sley y’n dre na. ytho, war hy forth dhe’n treth, hi re entras gwerthji lyvrow ha prena an daffar.

ankevys ova y’n pols ma, hag rowena ow hwythra an mor. gell o hy enep gans an howl, hag yn despit dh’y preder down, glan y weles yn hy dewlagas, yowynk a heveli hi.

yn fenowgh ny wre hi perthi kov dybri, marnas y’n gorthuger, pan wre hi re skwith ha re bysi gans an fleghes (mamm drog o hi!) ha re troblys yn hy prys dre veth dhe dhybri sav myns byghan. marnas hy edhomm a dhiskutha hy gras dhe’n fleghes a’ga skoedhyans, martesan ny wrussa hy dybri ogas ha travyth mann.

ytho, pur voen o hi, kepar ha mowes yowynk. hir hy blew wre mos ha bos ynwedh, rag ny ylli hi y dreghi. y restra yn skav a wre hi, ha gasa an gwyns dh’y hwytha plepynag ev dhe vynnes. y’n dre dien war hy lergh, meur lowr hy poblans, nyns esa sav deg den po dewdhek orth y aswonn lemmyn, ha nyns esa sav dew po tre anedha neb wrussa hy neshe rag klappya.

wosa mires skav a’n treth dhe bub to, hi a gotas a’y sav orth amal an mor ow hwytha an gorwel. pan via aswonnys dhedhi pub kok oll esa war an mor, pan o hi kowgans nag esa kok hy gour y’ga mysk, hwarth hy a gortas byteggyns ow mires orth an mor.

a wre gwaytya dhe weles kok hy gour, hag ynno tom, hy gour, hag y arvethesik, jori? na wre, ny wre aga gweles yn wir. nyns o henna an skila dh’y dos pub dydh oll dhe’n treth.

hi wre dos rag koslowes klappya an mordonnow, hwystra an gwynsow skav, skryja ydhyn an mor, rag yn fenowgh y hyllir klywes levow spyrysyon an mor, ha trewythyow, y’ga mysk, lev hy gour tom, kuv ha nerthek dell usadow, y’n pellder, mes ughel ha glan ogas ha kepar dell vywa ev...