welcome

greetings and welcome to my blog. i have studied kernewek kemmyn with KDL and passed the third grade exam gans bri (with distinction). this story is being written to keep me in practice, with my vocabulary continually expanding and my familiarity with cornish idiom increasing all the time. i hope it gives pleasure to those who can read it - and spot all my mistakes! - and also to those who can't, but are just glad to know that the old mammyeth (mother-tongue) is still alive, and indeed, stretching her glimmering limbs and blinking her golden dragon eyes as she awakens for the start of the new millennium.

Tuesday, August 15, 2006

Kellys arta

Nyns esa kales dhe Race ha Sara prena gwara hag i ow tehweles tre dhiworth aga skol. I a wrug kavoes aga breder y’n gegin, orth hy lanhe. I a worras an tacklow y’n amariow ha mos yn mes arta.

Re dhiwedhes Trevor a elwis dhedha, “Ay! Pleth ewgh hwi?” Kyns ev dhe dhrehedhes daras an gegin, ev a glywas tros degea daras an chi. Dar. Ev re wrussa gwaytya i dh’y weres pareusi an kinyow.

Tros an bellwolok yn esedhva a glywas, hag ev eth dhe’n daras rag mires orth Glenda. Gwag o an stevell, ha troblys ova. Ev a dremenas an leur rag ladha an bellwolok. Goslowes a wrug, ha klywes lev hy hwoer ow kana yn stevell omwolghi war an soler. Tros a dowr yth esa ynwedh, hag hi ow lenwel an badh.

Aga mamm a wre pupprys lettya an gevelles mos yn-mes heb derivas pleth ens i, ha pupprys lettya Glenda lenwel an badh heb hy bos ena gensi. Ev a besyas goslowes bys yn klywes hedhi tros an dowr, skant y anella. Ena, ev a wrug dehweles dhe’n gegin ha besyas hy hlanhe.

Nyns o drog an boes a wrug ev pareusi rag an teylu. Pysk ha losow, parys rag gorra war platyow glan, ha daffar lymm rybdha. Glan o an moes, hag yr o an lien moes. Ev a vynnas y hwrussa y vamm drehedhes tre skon rag y dhybri gansa, kynth ev a’n jevo own y hwrussa prena nebtra hag y dewlel war an moes heb mires, dell usadow.

Ev eth dhe dharas an chi rag mires yn-mes. Yth esons y hwerydh orth penn an stret, ow kewsel gans aga howethas. Y hwodhva i dhe dhos skon. Ev eth dhe’n gradhow ha goslowes a-woeles, mes tawesek o. Nyns esa Glenda ow kana moy. Trevor a goslowas rag tros an dowr – pur trosek o hi yn badh yn usadow. Taw. Ev a yskynnas an gradhow ha gelwel hy hanow. Taw. Daras an stevell omwolghi o ogas ha degys, ha nyns esa tros vydh dhiworti.

Ownek ova nyns esa hi ynni. Heb mar, y hyllys hi dhe vos ena y’n badh po rybdho, a’y esedh po a’y sav, tawesek ha diwedhyn, heb movyans vydh, yn hy bys ankoth ha pell. Martesen noeth. Wosa nebes polsyow ev eth dhe’n daras ha heb y vovya, ev a viras dres an aswa.

Gwag o an stevell. Yth esa dowr y’n badh, ha glyb o rannow an leur. Yth esons dyllas Glenda war an kador. Meur y amayans Trevor a hwilas an chi dien, kepar dell hwilas ev kyns, ow kodhvos ny hwrussa ev hy havoes. Gwag o pub stevell. Ev a borthas kov hy dhe dhehweles dhe’n stevell omwolghi wosa hy bos kellys kyns, ha mos ena arta. Gwag o, gwag ha tawesek.

Ny hyllys hi dhe vos yn-mes y’n stret. Noeth o hi. Nevra hi a wre omwiska heb gweres hy mamm po hy hweredh, hag yth esa hy thyllas omma, war gador an stevell omwolghi. Mes ple ma Glenda hi?

Kellys ev eth ha bos yn kowses troblys, ha pan welas arta y hwre gweles nebtra ny welsa kyns – daras arall an stevell omwolghi. Yn skant igerys o...